Today is one year since we lost Jamie. With sadness we remember that short, but precious life, and the dark days that followed. Three babies in fifteen months. At the time it seemed impossible to survive the excruciating pain, but here we are, one year later, and God has given us great joy again. The sadness and longing for our children we will always have to live with, but we are so thankful for the mercy He has shown us.
Idag är det ett år sedan vi miste Jamie. Det är sorgligt att tänka på det korta livet, och de hemska dagarna efteråt. Vi miste tre barn på femton månader. Hur är det möjligt att överleva det? Nog kändes det omöjligt just då, men vi har lärt oss att man inte dör av sorg, även om det känns så. Och här är vi nu, ett år senare, och Gud har gett oss så mycket att gjädjas åt igen. Sorgen och saknaden efter våra barn får vi alltid leva med, men vi är så tacksamma för den barmhärtighet Han visat oss.
No comments:
Post a Comment