Johannes blev elva månader förra fredagen. Tiden går så fort! Den här månaden har vi äntligen fått lite ordning på hans sovande - det blev bättre när vi kom på att han är hungrig. Han äter oftast bra på dagarna, men behöver trots det två flaskor de flesta nätter. Jag har provat många gånger att inte ge honom så mycket, men han somnar inte om när han är hungrig. Men så aktiv som han är på dagarna är det inte konstigt. Det går i hundra varje vaken minut.
Han är fortfarande mycket bättre att sova på dagarna än Edith; 1.5-2 timmar på förmiddagen och ca en timme på eftermiddagen. Men nu håller han snart på att börja klara sig med en sovtur, så då är det förstås svårare att få honom att somna.
På tal om att vara aktiv; Johannes tog sina första steg för ca två veckor sedan, ungefär en vecka senare än Edith var när hon började gå. Nu går han för det mesta, och full fart är det också. Han är aldrig stilla tillräckligt länge för att byta blöja, och klättrar upp på allt han kan. Pojkar är verkligen annorlunda än flickor - vi upplevde inget sådant med Edith.
Han har även blivit två tänder rikare den här månaden; den sista framtanden där nere och den första kindtanden där uppe. Efter att ha varit lite kräsen med maten i början, är han nu nästan lika bra att äta som Edith alltid har varit. Vi får hoppas att det fortsätter så. Vi har inte helt slutat amma ännu, är nere på en gång per dag, men både mamma och Johannes har lite svårt att tänka sig att helt sluta.
Johannes är en pratsam liten pojke, och har redan ett antal ord som går att urskilja: mamma, pappa, bye, tack, tissi, och någon enstaka gång flaska, mer, vatten. Hand favoritlekar är "peekaboo", att klättra och busa med storasyster.
