Idag skulle vår älskade Matilda vara 1,5 år. Saknaden är lika stor som förr. Vi är tacksamma över att hon inte behöver genomlida många operationer och sjukhusvistelser, men undrar hurdan hon hade varit om hon hade fått leva så här länge. Det är svårt att fatta att det gått 18 månader sedan vi hade henne hos oss. Smärtan är inte lika intensiv längre, men längtan och saknaden efter henne försvinner nog inte i det här livet. Det är så sorgligt att bara ha några kort och en liten videosnutt, som Edith ofta vill se på, kvar av sitt barn. Vi väntar på dagen när vi får se och hålla henne - och Jesse och Jamie - igen.
Our dear Matilda would be 18 months today. While we are thankful that she doesn't have to suffer through many surgeries and hospital stays, we still miss her so much. The pain is less intense these days, but the longing for her will never disappear. It is so sad to only have a few pictures and a short video (which Edith loves watching) of your own child. We wait for the day when we will see and hold her - and Jesse and Jamie - again.
No comments:
Post a Comment