Saturday, January 16, 2016

Johannes Rolls Over

He's been working really hard on this for the last couple of days, and today he finally did it! And I manage to catch it on camera the first time!


Sorg

Sorg är ofta väldigt oförutsägbar, det är  svårt veta vad som triggar den och gör att den kommer upp till ytan igen. Andra gånger är den mycket förutsägbar - vi vet ju att födelsedagar och dödsdagar kommer att vara tunga. Jag har lärt mig att det också finns andra saker som triggar den. Varje år vid den här tiden när jag går ut i trädgården lägger den sig tung över mig. Jag minns hur vi var ute och jobbade i trädgården bara några veckor innan Matilda föddes. Jag kan aldrig klippa ner rosbuskarna och sparrisplantorna utan att gråta över henne. Idag är det också tre år sedan vi träffade kirurgen och barnkardiologen för sista gången innan hon föddes. Jag kan inte fatta att det gått tre år. Det känns som en evighet sedan. Hela den tiden är höljd i en dimma. 
Jag läste precis här på bloggen det jag skrev om hennes korta liv. Det var länge sedan jag senast gjorde det. Även om jag tänker på henne ofta - nästan varje dag - så är det inte ofta jag tittar i fotoalbumet eller tänker specifikt på de tre dagarna. Det är fortfarande alldeles för smärtsamt. Efter tre år kan jag konstatera att man dör inte av sorg, även om det ofta känns så under den första tiden. Den intensiva smärtan försvinner så sakta, men sorgen och saknaden finns alltid där, och dyker upp ibland när man förväntar sig det och ibland som en total överraskning. Man lär sig att leva med det också, man har ju inget val. Och längtan till himlen blir allt starkare. Jag är oerhört tacksam för de två barn jag får ha här med mig, men saknaden efter de andra tre, speciellt Matilda som vi fick träffa, försvinner aldrig. 

Friday, January 15, 2016

Finland

Johannes är redo att åka till Finland. 19 april bär det av! Weslie stannar till den 6 maj och vi andra till 26 maj. Vi väntar, längtar och räknar dagarna (95 kvar)!


Wednesday, January 6, 2016

Johannes - four months

He continues to grow like crazy - 19.6 lbs. and 27.5 in. He's grown 3.5 inches in two months. We're excited to see him grow and learn new things, but it's going a bit too fast!

Johannes fyra månader

Igår blev Johannes fyra månader. Han väger nu 9,5 kg och är 70 cm lång. Inte undra på att mamma blir trött i ryggen! Den här månaden har mycket hänt i hans liv. Han firade sin första jul, fick sin första öroninfektion och antibiotikakur, och framför allt, träffade mommo och moffa för första gången. Han har börjat prata mer, svarar pappa när han predikar, sträcker sig efter och griper tag i saker, och de senaste dagarna har han också försökt svänga på sig. Han har tidvis varit ganska gnällig, säkert på grund av att han varit sjuk. De senaste veckorna har varit jobbiga för storasyster. Nyhetens behag med lillebror har försvunnit och nu är det mest bara jobbigt att behöva dela på mammas uppmärksamhet. Hon är ok mot honom, men gör ofta mamma och pappa helt utmattade. Han har också sovit sämre på natten, men har lärt sig att ta tupplurer i sin gunga. Mamma har provat sig på att undervisa i söndagsskolan igen, med Johannes sovande i bärselen. Vi får se hur det går när han nu är mer aktiv.








Thursday, December 31, 2015

New Year's Eve 2014


One year ago today we found out we were expecting this handsome little boy. 2015 has been a good year for us, with more joy than sorrow. We thank God for the two precious children we get to have here with us. 



Tuesday, December 8, 2015

Johannes - 3 Months

Johannes turned three months on Saturday. The past month he did his first major trip, when we flew to Alabama for Thanksgiving. He did really well on the airplane, no crying at all, and just fell asleep when he was tired. This also meant more driving than we have done with him before. Turns out he's not the biggest fan of the car, better than Edith for sure, but driving to Alabama would have taken a really long time, since he doesn't like to spend more than 1,5-2 hours in the carseat. He did really well while we were there, but had a few days after we got back when he was quite cranky. Most nights he still sleeps great, only eats once or twice. He has learned to nap in the swing, and a normal nap is 45-50 minutes. Nursing works well these days, and he doesn't need supplements anymore. He is generally a happy boy, loves to smile and talk. He doesn't want to lie down, but sit up and look around. Watching big sister play and sing is one of the most fun things he knows. We love this little boy so much, and enjoy watching grow and become more social.